Svar på tal

Ack, vilken fantastisk tid det är när ungen är nyss fyllda två och har slutat sova middag, fast hon egentligen skulle behövt det.  Som kompensation tycks hennes ben och armar ta små tupplurar fram emot eftermiddagen, och det blir en väldans massa ramlande och klängande på mamma.

Lösryckta kommentarer från dagen:

”Aj, jag satte mig på doktorn” (Ellinor råkar sätta sig på Samuels leksaks-stetoskop.)

”Det här var inte roligt!” (Ellinor ramlar ner från tripp trapp-stolen.)

Och till sist, när Ellinor drar av mig kjolen i ett försök att klättra upp i min famn, tröttnar jag och utbrister ”gumman, jag vill inte bära dig hela tiden!”

”Jag vill inte bära dig heller!” ryter Ellinor.

Matlagningen når nya nivåer

Ellinor snodde just en förpackning med kalla köttbullar och sprang in i vardagsrummet, och jag hör henne vråla ”här Samuel. Ät den! I munnen! Nuuuuuuuuuuuuuuuu”.

Innebär det att jag kan räkna dagens lunch som avklarad? För i så fall, grattis till mig!

Förberedelsetid: 1 minut. Potatismosklumpar i taket: 0. Tjat om ketchup: 0

För lång och trogen snortjänst

Idag har vi farit hit och dit, och fyllt i konstiga papper, och storhandlat och hoppat bungyjump från kundvagnen och snottt en rulle bakplåtspapper och slagit folk med och sedan rullat in under en hylla och vägrat komma ut (ja, alla gjorde inte allt – vi delade upp sysslorna mellan oss). Sedan åkte vi hem och städade och bakade kanelbullar. Ty Samuel fyller år på kanelbullens dag och då har man vissa skyldigheter. Man kan förstås köpa kanelbullar istället, men varför missa en chans att stoppa kanel i näsan och snava över kavlar på golvet.

 Fast ingen grät på hela dagen. Inte ens jag.

Jag tror jag kan hämta ut min mamma-medalj nu.

När barnen sätter gränser

På mina barns dagis talar de om viktiga saker, såsom att man inte får slå andra. Jättebra tycker jag.  Och det tycker Ellinor också. Det har verkligen gjort intryck på henne. Så idag i affären när vi gick förbi en pensionär så passade Ellinor på att yla ”du får inte slå DEN tanten mamma!”

 Nähä, mamma ska försöka låta bli. Dessutom la tanten rollatorn i overdrive och försvann illa kvickt.

 Vilket vid närmare eftertanke var lite märkligt. Det var ju övriga tanter som borde blivit rädda.